Ja då var armen opererad, de fick sätta i en skruv för att fästa ett löst fragment och hålla allt på plats. Allt gick bra och jag piggnade till snabbt efter narkosen. Men satan så ont det blev efteråt, går på morfin smärtstillande, men ska försöka trappa ut det nu, blir väldigt påverkad av det. När jag kom in i fredags och jag frågade om jag fick åka hem dagen efter, så sa de att det var inte säkert för jag måste träffa en sjukgymnast innan hemgång och det var inte säkert de kom på helgen..Men jag hade tur, både läkare och sjukgymnasten kom dagen efter. Men den ena läkaren sade att allt hade varit mycket enklare om jag fått åtgärdat armen direkt när jag ramlade i feb-11. Så kan det gå när vården inte tar en på allvar. Är väldigt frustrerad över att inte kunna göra så mycket nu inför vår flytt, som ska ske nu inom bara ett par dagar. Får inte belasta armen på 6 veckor, men rörelser och använda den till lätta saker som inte smärtar så mycket får jag göra.. Men allt gör ju ännu så pass ont att man drar sig för att använda armen..Var till disteriktssköterskan idag, så de fick titta på hur såret såg ut och det var högsta chefen på vårdecentralen. jättetrevlig och skulle ta upp detta med sina läkare och föra vidare till sjukgymnasterna. Hon vill hjälpa mig att skriva till patientförsäkringen, men det har jag redan gjort. Men såret såg fint ut.
Har hittat en underbar tjej som kan tänka sig hjälpa mig med hundarna:-)
Till magop. Nu har jag gått över på purékost och det funkar också bra. Känner mer o mer av hungerkänslor, kaffetarmen har börjat komma tillbaka. Agrafferna som de nitat ihop titthålen med var de så snälla på ortopeden och tog bort åt mig.
Jag har en underbar känsla när man ser kilona minskar. Är säker på att detta kommer vara det bästa beslut jag någonsin tagit. Snart är säkert armen bättre med och då kommer jag trivas med mitt nya liv:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar